Etikettarkiv: so

Om att formulera provfrågor

Jag har just nu prov med mina åttor i religion. En av frågorna lyder: Nämn tre länder där den katolska kyrkan är stor i dag! Det visar sig att några av eleverna inte förstår frågan. En av eleverna säger då: ”Men kan man inte i stället fråga: Nämn tre länder där det finns många katoliker!” Då plötsligt kan de flesta svara på frågan.

Nya vågen i P1 – IPred och Lovecraft

Jag tänker ganska ofta att jag borde använda mig mer av radio i undervisningen. I dag var dagen att försöka. I förrgår lyssnade jag på Nya Vågen i P1. Programmet handlade om IPred och författaren H P Lovecraft, passande ämnen för mina mycket begåvade nior. Några intresserade killar gick in i en datorsal och satte sig för att lyssna. För att få dem att behålla fokus gav jag dem några frågor att besvara under programmets gång:

  • Räkna upp tre argument för Ipred:
  • Räkna upp tre argument mot Ipred:
  • Beskriv kortfattat H P Lovecrafts bakgrund.
  • Varför säger man i programmet att Lovecraft är hårdrockarnas favoritförfattare?
  • Varför säger man i programmet att Lovecraft är 1900-talets mest inflytelserika författare?
  • Beskriv vad Lovecraft skrev om?
  • Vad innebär det upphovsrättsmässigt att det var 70 år sedan Lovecraft dog?

Det går säkert att hitta på bättre frågor till programmet.

Lektionen avlöpte väl. Alla var kanske inte helt koncentrerade under hela lektionen. Jag tillät alla att sitta uppkopplade vid varsin dator under programmets gång, som ett test för att se vad de skulle göra. Några surfade efter namn och begrepp som nämndes i programmet, några spelade harpan och några var på helt andra sajter. Den sista gruppen fick nog inte ut så mycket av programmet.

Språket var stundtals var lite för avancerat för eleverna. Det ledde till att jag några gånger fick pausa och förklara.

Experimentet slog väl ut. Nu har vi lite kött på benen till framtida Ipred-diskussioner och några har blivit nyfikna på Lovecraft. I morgon ska jag försöka få dem till biblioteket för att låna böcker.

Nya vågen – Trädgårdsmästaren är här!

DN Bokkrönikan – Jonas Thente: ”Herregud, vad är en klassiker?”

Släktträd på nätet och i klassrummet

Släktforskningsprogram

Det finns många släktforskningsprogram. Men de har tidigare haft begränsningen att de fungerar lokalt på din hårddisk. Du ha kunnat exportera data till nätet för att visa allt du har kommit fram till, men de som tittat på din sida har inte kunnat påverka ditt släktträd, fram till nu. Fortsätt läsa Släktträd på nätet och i klassrummet

Antikens gudar och superhjältar

Sjuorna har precis satt igång med antiken och jag fick en idé nu när jag stod och diskade. Historiker och teologer har diskuterat hur mycket greker och romare egentligen trodde på sina gudar. Tänk om de bara betraktade sina gudar som vi exempelvis betraktar superhjältar. Tänk om man skulle knåpa ihop en uppgift till eleverna som ser ut ungefär så här:

Vi flyttar oss framåt till år 3000. Du är forskare och har hittat ett bevarat seriemagasin från sent 1900-tal eller tidigt 2000-tal. Du har skannat in albumet i din dator och har precis läst igenom det. Forskarkollegor har kommit fram till att superhjältarna var dåtidens gudar.

Din uppgift är att titta igenom ett avsnitt i en lärobok som handlar om antikens gudar (avsnittet måste vara ganska kort). Fundera hur texten är skriven, hur gudarna beskrivs och vilken typ av fakta som finns i texten. Skriv sedan en egen artikel där du framställer en eller flera superhjältar som gud/gudar. Tänk på att du bara kan ta med fakta som du kan få fram från det aktuella seriealbumet. Några andra kunskaper om superhjälten/superhjältarna har du inte.

Kan det vara något?

Den tidiga människans mat i klassrummet

 

Flintkniv från arkeologiska museet i Madrid.
Flintkniv från arkeologiska museet i Madrid.

DN publicerar ett reportage om den tidiga människans kosthållning som är väl värd att läsa. I artkeln intervjuas Robert Blumenschine, antropolog vi Rutgers State University i New Jersey.

Slutsatserna är att människans näringsintag varierar och har varierat mellan kulturer. Människan kan överleva på många olika typer av kost och ändå må bra, men processad och värmd mat gör att näringsintaget ökar med 25 procent. För att må bra borde vi fokusera mer på motion. Alla människor borde egentligen gå en mil om dagen.

Artikeln kan mycket väl vara utgångspunkt för ämnesövergripande arbete mellan historia, idrott och hemkunskap.

Matlagning gjorde oss till människor, DN 22 februari 2009

Hur man skriver en tidningsartikel, del 3

Kom du hit från Google?

Har du hamnat på denna blogg för att du vill skriva en tidningsartikel? Har du fått uppgiften som skoluppgift eller är du lärare och letar uppslag på hur du ska tänka när du planerar en lektion om att skriva redaktionell text? Eller du kanske rent utav är en osäker journalist om vill bättra på dina färdigheter? Fortsätt läsa Hur man skriver en tidningsartikel, del 3

Hur skriver man en tidningsartikel, del 2

Mycket av trafiken till denna blogg kommer via sökmotorer. Och den allra vanligaste sökfrasen är: ”Hur skriver man en tidningsartikel?” Samtliga dessa sökningar hamnar på mitt tidigare inlägg där jag frågar hur man skriver en tidningsartikel. Det känns som om jag lurar hit besökare. Därför tänkter jag nu försöka gottgöra lite genom att svara på frågan: Hur skriver man en tidningsartikel? Fortsätt läsa Hur skriver man en tidningsartikel, del 2

Historia – Skapa ditt eget land


Del av Charta Marina
Del av Charta Marina

Det är snart dags för mig att examinera mina elever på området förhistoriska kulturer. Eleverna får välja mellan tre olika examinationsformer:

  • Skapa ditt eget land.
  • Fördjupa dig i den egyptiska gudavärlden.
  • Läs på avsnittet och skriv prov.

Nu håller jag på att skriva ner instruktionerna för uppgiften: Skapa ditt eget land. Jag vill att uppgiften ska locka mina lite mer omotiverade elever till stordåd. Några av dessa elever lägger under sin fritid ner, i det närmaste, oändligt tid i konstruerade datorspelsvärldar. Jag hoppas att min uppgift ska anspela lite på de fabulerade världarna som finns i böcker och just datorspel.

Uppgiften är i stort sett färdig. Men jag har ännu inte sytt ihop denna skiss med strävans- uppnående- samt betygsmål. Fortsätt läsa Historia – Skapa ditt eget land

Googla HMS Victory!

HMS Victory
HMS Victory

Jag frågade mig härom dagen om jag skulle våga nämna fyndet av det brittiska flaggskeppet HMS Victory. Jag vågade, men knappt. När lektionen började lida mot sitt slut skrev jag i ena hörndet av tavlan: ”Googla HMS Victory.” Några elever frågade om det var en läxa. Jag svarade nej. Jag hoppades på att nyfikenheten skulle ta överhanden och att åtminstone några skulle ha tagit reda på mer till i dag.

Och mycket riktigt! Jag fick en bra utläggning om skeppet, guldet, vaför det sjönk och att HMS Victory har en efterföljare som fortfarande flyter och som ligger förtöjd i London.

Bronskanoner funna i sjunket krigsskepp (DN)

Skattjägare nära legendariskt guld (Aftonbladet)

Brittiskt praktfartyg återfunnet (SvD)

Odyssey Marina Explorations hemsida

Hur skriver man en tidningsartikel?

100 grader Celsius – en blogg för dig som vill lyckas i skolarbetet

Ibland ställs man inför problem som borde ha en självklar lösning. Jag har gett mina elever i uppgift att skriva en tidningsartikel demokrati i Sverige. Uppgiften är stor och ganska svävande. Men jag vill se om elevernas vingar bär. De går i nian och borde klara av denna uppgift.

Men så får jag frågan: Hur skriver man en tidningsartikel? Ja. Hur gör man? Jag svarar med ord som rubrik, ingress, brödtext, styckeindelning och andra lärarfloskler. ”Ja, men hur ska jag skriva iiii artikeln” Svarar eleven. ”Du måste ha en röd tråd” Säger jag. Bollen är strax tillbaka hos mig med frågan ”Vad är en röd tråd?”

Jag fortsätter nu men att man måste ha en tanke. Det kan till exempel handla om att skriva:

  • en demokrati för dummies,
  • om varför svensk demokrati inte är bra (suger), eller
  • varför svensk demokrati är bra (rular).

Jag delar upp artikeltyperna i argumenterande (subjektiva) och informerande (objektiva).

Men jag känner fortfarande att jag inte har nått fram. Något fattas. Vi har läst artiklar tidigare. Jag har visat exempel nu. Kan någon ge mig en bra och lättfattlig förklaring på hur man karaktäriserar en tidningsartikel så bleve jag glad. Alltså: Hur skriver man en tidningsartikel?

Uppdaterat: Att skriva reportage av Stig Hansén har visat sig fungera bra som inspirationskälla för mig i undervisningen. Jag kan förresten rekommndera hela serien om Skrivandets hantverk som Att skriva reportage ingår i.

Jag rekommenderar alla som lurats hit från google och andra sökmotorer att läsa inlägg två i denna följetong.

Annons:
Äventyr på Vänern! Boka din ribchartertur hos Kristinehamns Rib-charter