Etikettarkiv: kbt

Datorspelens belöningssystem – irl

Speljournalisten Tom Chatfield talar på TED.com om datorspel och på vilka sätt spelen påverkar hjärnan. Tom menar att vi kan ta med oss lärdomar från datorspel för att skapa olika typer av belöningssystem för att främja exempelvis goda studieresultat, en bättre miljö och sundare kosthållning.

Toms resonemang ligger ganska nära de tankegångar som finns inom kognitiv beteendeterapi (KBT).

Chatfield har hittat sju olika faktorer som gör att människor spelar spelen timme ut och timme in utan att tröttna. Vad av detta kan vi lyfta in i hemmen och i klassrummen: Fortsätt läsa Datorspelens belöningssystem – irl

Övning i att framföra kritik

ART

2006 gick jag en utbildning i ART, aggression replacement training. ART bygger på kognitiv beteendeterapi (KBT) och erbjuder en väg att gå för ungdomar som har svårt att kontrollera sin ilska. Utbildningen har lett till ett delvis förändrat sätt för mig att se på elever. Jag kanske inte har gjort så många elever lugnare med hjälp av ART-metoderna, men jag har blivit av med mycket av min ilska i klassrummet och ser nu mer analytiskt på elevers agerande. Det är svårare att provocera mig nu. Jag rekommenderar alla att gå någon form av KBT-baserad utbildning.

Förutom att jag själv lärt mig mycket om hur jag och folk i min omgivning fungerare så använder jag mig av bitar av ART-metoderna i min ordinarie undervisning, men jag kallar det inte ART då eftersom jag inte vill devalvera namnet ART. ART bygger på tre grundstenar:

  • ilskekontroll
  • social färdighetsträning och
  • moraliskt resonerande.

Det är framför allt den sociala färdighetsträningen som jag har kunnat lyfta in i undervisningen.

Hårt språk och klagomål i korridorerna

En grupp elever jag har har önskat att får syssla med muntligt framställning. Jag ville göra det lite annorlunda den här gången. Jag tycker att det är ett hårt språk i korridorerna och en ganska tjurig stämning ibland, så jag bläddrade i mina ART-papper och kom fram till att eleverna behöver lära sig att klaga, på rätt sätt.

Det är mycket klag och mycket anklagande hit och dit i korridorerna. Klagomålen går att dela in i två huvudkategorier:

  • berättigade (sådana frågor där eleven verkligen har anledning att ändra på något) samt
  • oberättigade (ofta klagande för klagandets skull).

Jag ville under mina lektioner börja med att sålla bort de oberättigade klagomålen. De två lektioner som följde bestod av tre oh-bilder (bild 1 till 3) och två papper med övningar ( Övning 1 – förberedelser, Övning 2 – att framföra kritik) Övningarna har jag lånat och vidareutvecklat från lärare som arbetar med ART på Sundbo ungdomshem.

Själva tala-delen i upplägget kommer sist. Eleverna får två och två spela upp en scen där den ene kritiserar och den andre tar emot krtiken. Till scenen utses en observatör bland eleverna som efter scenen sammanfattar och kommer med förslag. Alla elever ska spela endera missnöjd eller anklagad. Är eleverna inte så många så går det också att byta roller. Alla ska dessutom vara observatör.

Ingen får gå upp på scenen förrän själva klagomålet är godkänt av mig. Jag vill inte ha något larv framför klassen. Minsta antydan till oseriösa scener leder till att eleverna får lämna scenen. Scenen måste också sluta med att konflikten blir löst. Den få alltså inte sluta i osämja. Det är mycket viktigt att poängera för eleverna!

Strävansmålen

De två lektionerna anknyter till dessa strävansmål för grundskolan:

  • (svenska) utvecklar en språklig säkerhet i tal och skrift och kan, vill och vågar uttrycka sig i många olika sammanhang samt genom skrivandet och talet erövrar medel för tänkande, lärande, kontakt och påverkan,
  • (samhällskunskap) omfattar och praktiserar demokratins värdegrund,
  • (samhällskunskap) utvecklar sin förmåga att argumentera och uttrycka ståndpunkter samt en tilltro till den egna förmågan att aktivt delta i samhällslivet och påverka samhällsutvecklingen.

Den text eleverna ser finns här nedan: Fortsätt läsa Övning i att framföra kritik

Ordningsproblem – När elever hoppar på bänkar

Vet hut!Jag hittade en gammal reflektionsbok som jag skrev i för några år sedan och skriver av den anledningen följande inlägg:

Att göra det som är rätt och att göra det som känns rätt är inte alltid samma sak. Vi människor ser ofta kortsiktigt på situationer. Dagligen uppstår i skolan olika situationer där det verkligen gäller att tänka efter för att inte göra fel. Fortsätt läsa Ordningsproblem – När elever hoppar på bänkar

Gästspel för kamratstödjare

ART med kamratstödjare

Jag har blivit tillfrågad om jag kan ha ART med några kamratstödjare på en skola. Efter en kort betänketid kom jag fram till att jag inte kan det.

ART består av komponenterna ilskekontroll, färdighetsträning och moraliskt resonerande. ART i sig står för aggressive replacement training och går ut på att lära eleverna självkontroll.

Kamratstödjarna råkar visserligen ut för struliga situationer som de måste handskas med, men de har inte mer problem med självkontroll än andra elever. Denna grupp är helt enkelt inte rätt målgrupp för ART. Men något vill jag göra för dem så jag har gått med på att ta hand om gruppen en lektion nästa vecka. Så vad göra?

Jag har gett dem en läxa. Kamratstödjarna har fått i uppgift att lista de fem vanligast konfliktorsakerna på skolan, mellan elever eller mellan elev och lärare. Fortsätt läsa Gästspel för kamratstödjare

Utrota ordet lat!

En av grundbultarna inom beteendeterapin är att sluta tycka en massa om folk. Börjar du en mening med att han eller hon är… så ger du den människan en egenskap. Personen är klassificerad och du har ställt diagnosen.
Fortsätt läsa Utrota ordet lat!