Etikettarkiv: intelligens

Intryck från Christian Lundahl

Jag lyssnade på bedömningsforskaren Christian Lundahl i dag. Några reflektioner:

Dylan Williams fem nyckelkategorier:

  1. Klargöra och skapa delaktighet i intentionerna med undervisningen och vad som krävs för att lyckas i sitt lärande.
  2. Få till stånd ett lärande klassrum: diskussioner, frågor, aktiviteter och uppgifter som utvecklar och visar elevers lärande.
  3. Ge feedback som för lärande framåt.
  4. Aktiviera eleverna som ägare av sitt eget lärande. Arbeta med metakognition.
  5. Aktivera elevera som undervisningsresurser för varandra.

Christian talade också om missuppfattningen att goda studieresultat endera har med tur eller talang att göra. I första hand handlar goda studieresultat om hårt arbete. Detta ligger i linje med det jag tidigare tagit upp Är intelligens intelligens eller är intelligens motivation?

Pre-flight

Han visade också utdrag ur Jenny Forsbergs ”Tydliga texter”. I hennes bok finns en checklista för alla texter:

  • Har du gjort klart för dig vem du skriver texten för och varför?
  • Skriver du det viktigaste först?
  • Innehåller din text bara den information som läsaren behöver?
  • Har du formulerat rubrikerna som påståenden, uppmaningar eller frågor?
  • Använder du nyckelord och verb i rubriker?
  • Använder du samma ord varje gång du nämnde en företeelse?
  • Har du skrivit ut alla förkortningar?
  • Använder du många engelska ord?
  • Har du slagit upp alla ord som du är osäker på?
  • Har du gjort en stavningskontroll?
  • Har du korrekturläst med papper och penna?
  • Har du låtit någon annan läsa din text?

Är intelligens intelligens eller är intelligens motivation?

På dn.se skriver man i dag att intelligenstester kanske inte mäter intelligens utan att de i själva verket mäter graden av motivation hos en människa. Man skriver också att de som lyckas på intelligenstesten gör bättre från sig i livet.

Hårt arbete, hård fokusering på uppgiften, samt förmågan att inte ge upp utan en extra ansträngning, är det som ger höga IQ-poäng. Ännu bättre går det om en belöning väntar efter arbetet, om man kan tjäna pengar på sina poäng.

DN har fått nyheten i den vetenskapliga tidskriften Proceedings of the National Academy of Sciences

Vad kan vi lära av detta inom skolan?

  1. En människas intelligens är relativt konstant och ändras inte så lätt.
  2. En människas motivation är i högsta grad föränderlig och går bland annat att påverka genom använding av belöningar.

Vi kanske inte ska vara så snabba att döma ut elever som inte lyckas. Vi måste bara hitta rätt belöningsformer. Det gäller alltså inte att fylla kärl i skolan. Vi måste tända eldar. Inga nyheter precis.

Vi måste också fundera över hur vi använder oss av belöningssystem i skolan.

Och för det tredje: Hur mäter vi elevernas kunskaper? Gör vi samma fel inom skolan? Tror vi att vi mäter kunskaper när vi i själva verket mäter motivation? Eller det kanske inte spelar någon roll?

Habits of Mind – Intelligent beteende

Jag var i veckan som var i London och lyssnade på ett antal föredrag om IT och lärande. Rektorn för Coburg Senior High School, Don Collins, väckte många tankar om hur en modern skola bör drivas. Jag fastnade speciellt för Habits of Mind-teorin. Teorin beskriver de komponenter som ingår i ett intelligent beteende. Elever och lärare arbetar med komponenterna för att föra eleverna vidare i utvecklingen.

Gunneboskolan i Lund har sammanställt teorins komponenter på sin hemsida. Min tanke är nu om jag vågar använda begreppet på mina elever. Kan man låta eleverna skatta sig själva på en skala som utgår från begreppet? Tanken med teorin är att man kan lära in ett intelligent beteende.

De ingående faktorerna är:

  • Envishet eller uthållighet (persisting)
  • Handskas med impulser (managing impulsivity)
  • Lyssna med förståelse och empati (listening with understanding and empathy)
  • Flexibelt tänkande (thinking flexibly)
  • Tänka om tänkandet (thinking about thinking)
  • Eftersträva noggrannhet (striving for accurancy)
  • Fråga och lägga fram problem (questioning and posing problems)
  • Tillämpa tidigare kunskaper i nya situationer (applying past knowledge to new situations)
  • Tänka och kommunicera tydligt och precist (thinking and communicating with clarity and precision)
  • Samla information och data med alla sinnen (gathering data with all senses)
  • Skapa, föreställa och uppfinna (creating, imagining, innovating)
  • Reagera med förundran och respekt (responding with wonderment and awe)
  • Ta risker, men med ansvar (taking responsible risks)
  • Se det humoristiska (finding humor)
  • Tänka tillsammans med andra (thinking interdependently)
  • Behålla lusten till fortsatt lärande (remaining open to continuous learning)