Det talades skolskjutningar i Hallå P3 i dag. Jag blev kontaktad av redaktören i går kväll för en förfrågan om jag ville vara med. Jag tackade ja och fick säga några väl valda ord till Sveriges alla lyssnande öron. Tyvärr kändes det som om jag drabbades lite av tunghäfta. Jag gillar inte att prata i telefon, speciellt inte när min röst sänds ut över landet.
Jag tror att mitt budskap gick fram i alla fall. Både skola och föräldrar har ansvar att ungarnas normsystem inte driver iväg för långt. Det är lätt att dra sig undan i dagens samhälle och bara umgås med sina gelikar. Om man vill kan man dra sig undan och slippa få sina värderingar ifrågastatta.
Jag skriver mer i ämnet när jag har tid. Det blir lite mer av mina favvosar Weber och Durkheim då. Kanske lite Tönnies också. Gemeinschaft och Gesellschaft– det är grejjer det!
I och med skolskjutningen i Winnenden i södra Tyskland Tyskland nu i dag vill jag aktualisera ett inlägg jag tidigare skrivit angående skolskjutningen i Finland i höstats. Tesen jag driver i det inlägget är att enda sättet att från skolans synvinkel hindra skolskjutningar är att vaccinera med relationer, att uppmärksamma de osedda.
En av mina grupper var halverad i dag. Halva gruppen var på Prao. Jag har lovat att jobba med muntlig framställning med dem ett tag framöver. Jag tänkte att dagens lektion skulle ha handlat om konfliktlösning. Eleverna skulle ha fått spela upp några scener och försökt reda ut några konflikter på några olika sätt. Nu blev inte lektionen av eftersom halva styrkan var borta. Det hade jag glömt. Fortsätt läsa Snusk på schemat→
Jag hittade en gammal reflektionsbok som jag skrev i för några år sedan och skriver av den anledningen följande inlägg:
Att göra det som är rätt och att göra det som känns rätt är inte alltid samma sak. Vi människor ser ofta kortsiktigt på situationer. Dagligen uppstår i skolan olika situationer där det verkligen gäller att tänka efter för att inte göra fel. Fortsätt läsa Ordningsproblem – När elever hoppar på bänkar→
Man tar en relevant text, börjar så sakta läsa, med ganska låg röst. Inställningen är viktig. Du bör tänka något i stil med: ”Jag ska tamefan visa råm.” Tänk cowboy. Tänk duell på dammig westerngata. Tänk annalkande duellant. Tänk bister uppsyn och lätt kisande ögon. Men tuggar du på ett grässtrå så är det dags att spotta ut det nu. Fortsätt läsa Hur man besegrar elever med högläsning→
Jag har blivit tillfrågad om jag kan ha ART med några kamratstödjare på en skola. Efter en kort betänketid kom jag fram till att jag inte kan det.
ART består av komponenterna ilskekontroll, färdighetsträning och moraliskt resonerande. ART i sig står för aggressive replacement training och går ut på att lära eleverna självkontroll.
Kamratstödjarna råkar visserligen ut för struliga situationer som de måste handskas med, men de har inte mer problem med självkontroll än andra elever. Denna grupp är helt enkelt inte rätt målgrupp för ART. Men något vill jag göra för dem så jag har gått med på att ta hand om gruppen en lektion nästa vecka. Så vad göra?
Jag har gett dem en läxa. Kamratstödjarna har fått i uppgift att lista de fem vanligast konfliktorsakerna på skolan, mellan elever eller mellan elev och lärare. Fortsätt läsa Gästspel för kamratstödjare→
När fler än en vuxen vistas i klassrummet under lektion uppstår problem om vem som ska ta hand om eventuella ordningsproblem. Det finns tre sätt att lösa frågan. Det bästa sättet är om föreläsaren tar hand om alla störningar. Är föreläsaren osäker så kan det vara bättre om den lyssnande tar hand om problemen, men då bör den som tar hand om problemen tänka på att vara diskret för att inte själv störa lektionen allt för mycket. Det tredje alternativet är att de vuxna delar ansvaret. Då bör de vuxna vara samspelta och på något vis ha talat igenom ansvarsfördelningen.
Det går också att komma åt ordningsproblem utan att tillrättavisa. Lyssnaren kan ställa frågor till föreläsaren som leder in föreläsningen på ett intressantare spår. Fortsätt läsa Befälet i klassrummet→
Argumentera – framföra argument för viss ståndpunkt i viss fråga
Diskutera – delta i diskussion om viss fråga med andra parter genom att argumentera och lyssna till motargument
allmännare prata om
med bibetydelse av ifrågasättande
Samtala – tala (med annan person) för att utbyta synpunkter eller upplysningar
Om att tala med andra
Vi befinner oss varje dag i den situationen som lärare att vi vill påverka andra människor. Det kan vara elever, föräldrar, kollegor, chefer eller andra. Det viktigaste i varje sådant möte är att händelsernas utveckling i framtiden blir på bästa möjliga sätt. Om du har tänkt igenom hur du vill påverka människan du ska tala med så är det bästa möjliga sättet på det sätt du vill påverka människan du har framför dig. Fortsätt läsa Några ord om att tala med andra i skolan→
Jag hittade en gammal reflektionsbok som jag skrev i för några år sedan och skriver av den anledningen följande inlägg: