Några ord om att tala med andra i skolan

Några definitioner från ne.se

Argumentera – framföra argument för viss ståndpunkt i viss fråga

Diskutera – delta i diskussion om viss fråga med andra parter genom att argumentera och lyssna till motargument

  1. allmännare prata om
  2. med bibetydelse av ifrågasättande

Samtala – tala (med annan person) för att utbyta synpunkter eller upplysningar

Om att tala med andra

Vi befinner oss varje dag i den situationen som lärare att vi vill påverka andra människor. Det kan vara elever, föräldrar, kollegor, chefer eller andra. Det viktigaste i varje sådant möte är att händelsernas utveckling i framtiden blir på bästa möjliga sätt. Om du har tänkt igenom hur du vill påverka människan du ska tala med så är det bästa möjliga sättet på det sätt du vill påverka människan du har framför dig.

Har du verkligen rätt?

Har du inte tänkt ordentligt eller har fått något om bakfoten så kan det hända att du vill påverka händelserna i fel riktning. Mötet kommer då att resultera i något av följande:

  • fel beslut tas eller
  • den andre inser att du har fel och börjar argumentera.

Om du har situationen klar för dig och faktiskt har rätt i att dina handlingsalternativ är de bästa så kan mötet med den andra resultera i något av följande:

  • rätt beslut tas,
  • den andre börjar argumentera med dig eller
  • fel beslut fattas.

När ni båda är överens så tas oftast rätt beslut. Exempel:

Lärare till elev:
– Kalle! Då säger vi att du gör sidorna 81-87 i läxa till på fredag!
– Okej!

Om du är för påstridig kan din samtalspartner börja argumentera:

Lärare till elev:
– Den här läxan ska du göra till på fredag.
– Varför då?

Om du är för påstridig kan din samtalspartner råka ut för en kognitiv låsning (ett motstånd mot att förändra det egna tänkandet även om nya bevis på motsatsen presenteras) och fel beslut kommer att fattas:

Lärare till elev:
– Inser inte du att det är bäst för dig att göra läxan!
– Äh. Skiter väl jag i!

Det räcker inte bara med att ha rätt

Som vi sett ovan kan utgången av mötet bli fel av två uppenbara orsaker:

  • Du har fel och
  • du tvingar in din samtalspartner i en kognitiv låsning.

Men eleven som frågar ”Varför då?” Är hon bara kaxig eller? Det kan vara så. Men det behöver inte vara det. Det kan också vara så att hon verkligen vill ha svar på frågan. Hon kanske tycker att det är meningslöst med läxor. Men risken är stor att du avfärdar frågan eftersom du känner dig provocerad av något som du tycker är en dum fråga. För dig är svaret på frågan självklart. Här hittar vi det tredje orsaken till att ett samtal kan gå fel:

  • Din samtalspartner har fått något om bakfoten eller förstår inte vad som ska göras eller hur det ska göras.

Exempel:

Lärare talar med förälder med invandrarbakgrund:
– Alla andra i klassen ska med och övernatta.
– Inte min flicka.
– Men hon kommer ju att bli utanför!
– Nej, har jag sagt!
– Men varför?
– Det är väl självklart!
– Nej, berätta.
– Du vet. Hon är ung. Känslig ålder.
– Berätta mer.
– Du förstår…
– Nej. Jag vill verkligen att du beskriver för mig varför hon inte får åka med.
– De har sex! De dricker sprit!
– Nej. Verkligen inte. Det är elever i årskurs åtta vi talar om här. Vi är sju vuxna med på resan. Vi har 23 elever med oss. Om natten sover pojkar och flickor i två olika byggnader. Med flickorna sover Åsa, Aida och jag. Oss känner du.
– Ja.
– Och med killarna sover Adam, Ali, Gunnar och Muhammed. Du känner dem också.
– Ja. Ni är bra allihop.
– Tror du verkligen att vi skulle låta dem dricka sprit eller komma för nära varandra?
– Nej. Det tror jag inte. Ni är bra.

Genom att läraren bad om att få veta mer kom de fram till kärnproblemet och chansen att flickan till slut får komma med är mycket större en bit in i samtalet än i början.

Argumentera, diskutera och samtala

Nu är det dags att se upp, i dokumentet alltså. Längst upp finns definitioner på olika sätt att tala när man möter folk.

Argumentationen är till stor del en envägskommunikation där den som argumenterar har stängt av lyssnandet. Repliker används ofta enbart som bränsle för nya argument i en motreplik. Argumentationen är som gjord för att tvinga in den andre i en kognitiv låsning. Att få rätt handlar inte längre om att få rätt i sak utan om att inte tappa ansiktet.

Diskussionen är visserligen en tvåvägskommunikation, men tävlingsmomentet finns också där. I definitionen nämns bibetydelsen ifrågasättande.

Men med samtalet som grund är det lite annorlunda. Att samtala är att tala tillsammans. Att samtala är att tala lika mycket som man lyssnar. Med hjälp av samtalet kan man vinna respekt hos sin samtalspartner och på så vis går det att tillsammans komma fram till lösningar på till synes omöjliga problem.

Lyssnandet är inte så dumt. Genom att lyssna till den andre kan man förhindra att två problem uppstår:

  • Att jag inte förstår eller har fått något om bakfoten och
  • att den andre inte förstår eller fått något om bakfoten.

Lyssnandet kräver att man är nyfiken och ställer frågor. Men lyssnandet gör också att man blir nyfiken och stället frågor.
Samtalet innebär ett visst mått av förhandling. Det är underförstått att båda parter kan gå med på eftergifter.

Slutsatser

Argumentation och diskussion är svåra kommunikationsformer. I nästan alla lägen är det bättre att samtala. Argumentationen och diskussion kan användas under lektionstid, men jag börjar även här tycka att det är bättre att lära ut samtal.

En av orsakerna till att argumentationen och diskussionen är svåra att använda sig av är att de kräver jämbördiga parter, och det är sällan det kravet uppfylls i skolmiljön.

Sponsrade länkar

Böcker om samtal hos Bokus.com

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *