Att handskas med besvärliga grupper

Ponera att du har en grupp som du har svårt att få ordning i. Vilka medel har du att ta till för att få lugn i gruppen? En av de första sakerna man brukar ta till är att höja rösten. Fungerar rytandet så är det ett bra verktyg att ta till. Men om nu den arga rösten genomskådas? Om eleverna förstår att din höjda röst är en fasad, vad gör du då?

För faktum är att vi lärare inte kan straffa till lydnad, och att hota med IG är oftast ingen bra lösning. För en elev med en hel termin framför sig ligger betygen ungefär lika långt borta som döden. Vårt enda reella hot är att ringa hem. Och det ska man naturligtvis göra så ofta man bara kan. Men det finns vägar som inte handlar om hot och lydnad, och det är de verktygen vi ska lära oss att behärska.

Tydliggör

Kanske är det så att dina lektioner inte är transparenta? Eleverna kanske inte vet vad som förväntas av dem. Så steg två, efter rytandet, kan vara att planera lektionerna bättre. Det kanske inte är något fel på ämnets innehåll och på dina kunskaper. Men innehållet kanske inte når fram till eleverna.

Gör instruktionerna så tydliga att alla förstår. Får du med strulisarna på sista raden att fatta så blir de också lättare att motivera. Nu hör jag hur du protesterar: ”Eleverna på sista raden behöver inte alls vara osmarta!” Nej, naturligtvis inte. Det finns olika problem som gör att de inte jobbar. Någon kan inte sitta still för att hon är rastlös (ADHD), en annan har svårt att förstå instruktioner men jobbar bra när hanväl förstår (Asperger), medan en tredje har svårt att ta till sig ämnet (låg begåvning).

Vill jag vara riktigt tydlig så börjar jag först med att visa en oh med lektionsupplägget i steg-för-steg. Jag talar om varje punkt och försöker se till att alla förstår. Efteråt delar jag ut instruktionen skriftligt till alla. Om jag väntar med att dela ut pappret så är det lättare att få odelad uppmärksamhet på oh-bilden. Men man bör tänka på att det kan finnas elever i klassen som behöver förstärkt visuellt stöd när du förklarar instruktionen. De kan även behöva ett papper att titta på under tiden.

Den skriftliga instruktionen bör ge svar på frågorna:

  • Vad ska jag göra?
  • Vad ska jag prestera för att nå olika betygsnivåer?
  • När ska jag göra det?
  • Hur länge ska jag göra det?
  • Vad ska jag göra när jag är klar?
  • Hur hänger den här uppgiften ihop med föregående och nästa lektion?

Frågorna ovan kan tjäna som rubriker i instruktionen.

Belöna

Hjälper inte tydliga instruktioner och ett i övrigt bra lektionsinnehåll så kan man överväga ett belöningssystem. Man kan faktiskt ta till smått förnedrande och väldigt enkla system. Men man bör ha fått klartecken från föräldrarna först. Exempelvis kan man införa två eller tre kontrollpunkter under lektionen då eleven uppmanas visa upp färdiga uppgifter. Om uppgifterna är i sin ordning så belönas eleven med en godisbit.

Man kan också låta eleverna lägga kulor i rör eller på annat sätt samla ihop till ett gemensamt mål:
”När röret är fullt med kulor så åker vi till badhuset.”

Att få sluta tidigare kan också vara en effektiv belöning. Men då måste man resonera med sitt arbetslag först. Det kanske inte är okej att ha elever springande i korridoren under lektionstid:
”När ni har skrivit 200 ord i er berättelse och jag har läst och godkänt så kan du gå. Observera! Du får inte gå förrän jag har godkänt.”

Belöningssystem är effektiva om man är konsekvent och har gjort belöningssystemet tillräckligt enkelt. Målen måste vara konkreta.

Men tänk också på att den starkaste belöningen är att kunna använda sig av den inlärda färdigheten. Alltså bör inte inlärda kunskapsbitar överges. Har eleverna lärt sig något föregående lektion så bör de kunna få användning för den färdigheten senare under utbildningen, helst tätt inpå inlärningstillfället.

Sponsrade länkar

Böcker hos bokus.com som handlar om förhållningssätt inom skolan.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *