Om att formulera provfrågor

Jag har just nu prov med mina åttor i religion. En av frågorna lyder: Nämn tre länder där den katolska kyrkan är stor i dag! Det visar sig att några av eleverna inte förstår frågan. En av eleverna säger då: ”Men kan man inte i stället fråga: Nämn tre länder där det finns många katoliker!” Då plötsligt kan de flesta svara på frågan.

De abrahamitiska religionerna

De abrahamitiska religionerna

Jag plöjer just nu på bred front genom de abrahamitiska religionerna. Jag vill visa släktskapet mellan judendomen, kristendomen och islam för eleverna. Det har varit svårt att hitta en bra bild som visar sambanden, så jag gjorde en själv.

Allt pedagogiskt material som kan användas i skolan är flyttat till en annan blogg: 100° Celsius På sikt kommer jag att ta bort även denna artikel från den här bloggen. Syftet är att renodla mina bloggar.

Datorspelens belöningssystem – irl

Speljournalisten Tom Chatfield talar på TED.com om datorspel och på vilka sätt spelen påverkar hjärnan. Tom menar att vi kan ta med oss lärdomar från datorspel för att skapa olika typer av belöningssystem för att främja exempelvis goda studieresultat, en bättre miljö och sundare kosthållning.

Toms resonemang ligger ganska nära de tankegångar som finns inom kognitiv beteendeterapi (KBT).

Chatfield har hittat sju olika faktorer som gör att människor spelar spelen timme ut och timme in utan att tröttna. Vad av detta kan vi lyfta in i hemmen och i klassrummen: Fortsätt läsa Datorspelens belöningssystem – irl

PIM – en presentation med ribbdarr

Kommentar till en lärare som gjort en mycket enkel presentation. Men han klarar ändå uppgiften. Jag skriver denna kommentar för att uppmuntra läraren att fortsätta göra enkla presentationer:

Som du säger: Den är enkelt gjord. Men å andra sidan är det faktiskt en presentation som det går att bygga en hel lektion kring. Du har säkert tagit informationen till presentationen direkt från hjärnbanken. Lärare med några år på nacken kan plocka ut många lektioner direkt ur minnet. Det går att bygga många lektioner med enbart tal och whiteboard.

Men om du gör presentationer, enkla presentationer som denna du gjort här, så får eleverna automatiskt något att anteckna på om du ger ut åhörarkopior och dessutom så hänger eleverna med bättre. Det finns många elever därute i klasserna som behöver visuellt stöd till det talade. Så fortsätt att göra enkla presentationer! De kan vara av stort värde för många elever.

Det visuella stödet är många gånger mycket viktigt. Glöm inte det I lärare som står och pladdrar på framför en klass! Du tror att dina ord fastnar. Men gör de det? Jag lovar att de fastnar bättre om eleverna får hänga upp ditt tal på skrivna ord och bilder i en presentation.

Jag ska väl avsluta med att jag är en av de lärare som gör fel i detta avseende. Jag talar för mycket och borde ta del av mina egna lärdomar.

PIM-kommentarer

Jag har i höst fått uppdraget att vara PIM-examinatör. PIM är ett projekt som drivs av Skolverket bland annat i syfte att säkra pedagogernas mediekompetens (Media Literacy). PIM sysslar mest med den skapande delen av mediekompetensen, inte analysen.

Min kommun har beslutat att alla lärare ska nå nivå 3 i PIM. Det innebär att lärarna ska lämna in tre uppgifter: ett textdokument, en presentation och en film. Dessa har jag sedan i uppgift att kommentera och godkänna.

När jag nu har skrivit några kommentarer så slår det mig att delar av dessa kommentarer kan vara till nytta för andra. Därför publicerar jag några av dem här på min blogg. Jag tar naturligtvis bort de delar som kan koppla kommentarerna till en person.

SMS Skrivregler

Jag noterar att jag får en del besök från folk som Googlar på begreppen ”SMS skrivregler”. Varför söker människor på de orden? Vill de lära sig nya förkortningar eller söker de ordning i kaos? Och hur kommer framtiden att te sig? Kommer vi få diskussioner som: ”Det heter inte LOL. Det heter lol.” eller ”Vaddå också? Det heter oxå!”

Om du vill ha mer vägledning i ämnet: Kolla denna artikel http://www.jonasweb.nu/sidor/internet/natjargong.html

Att sätta betyg i årskurs åtta – Ta fram spåkulan!

Jag har tidigare sagt att betygsättande i årskurs åtta och under hösten år nio bara är prognoser och inga egentliga betyg. Hur ska du då tänka när du sätter betyg i årskurs åtta?

Det enda en lärare egentligen vet är vad eleven tidigare har klarat av. Vi kan åskådliggöra kunskapsinhämtningen med följande diagram:

Diagram som visar hur kunskapsmängden ökar per vecka för en elev.
Betygsprogression

Om vi dessutom lägger på en trendlinje får vi följande diagram:

Betygsprogression med trendlinje
Betygsprogression med trendlinje

Frågan är nu: Kan vi anta att den trenden fortsätter ända fram till berygsättning under våren i årskurs nio?

Betygsprogression med trendlinje över tid
Betygsprogression med trendlinje över tid

Det är så de flesta tänker när de sätter betyg. Vi förväntar oss att eleven ska prestera ungefär lika bra (eller dåligt) under resten av tiden.

Om nu allt bara är prognoser:

  • Hur ska du behandla eleven som har klarat av få mål, men nu plötsligt börjar plugga? Kan du sätta ett godkänt betyg när eleven ligger långt efter, men ändrat beteende och nu visar stor framåtanda?
  • Hur gör du med eleven som ligger mycket bra till, men plötsligt tappat fart. Den där eleven som du gav MVG i betyg till julen, årskurs åtta, men i princip slutar plugga under vårterminen?

Att sätta betyg i årskurs åtta, en alternativ modell

Om jag har förstått det hela rätt, efter att ha satt betyg i över tio års tid, så är ett betyg ett mått på en elevs kunskapskvaliteter mätt utifrån en av skolan fastställd skala  som baseras på Skolverkets nationella betygsbeskrivningar.

Dumpa betygen!

Man kan i sammanhanget fråga sig vad betyget ska vara bra till. Som jag ser det är ett betyg en slags inträdesbiljett till exempelvis vidare utbildning eller arbete.

Men vad är då ett betyg i årskurs åtta? Det finns inga fastställda kriterier för betygsättning i åttan och det finns ingen funktion som inträdesbiljett för betygen i åttan. Så vad ska vi ha med dom till? Jag menar att vi ska dumpa dem. Jag menar att det bara ska finnas ett betyg i grundskolan, och det är det som ges i vårterminen i årskurs nio.

Som det nu ser ut så används betygen i skolan för att ge en prognos för slutbetyget i årskurs nio. Det finns bättre sätt att ge prognoser än att dela ut betyg. Vi har på senare år fått ett alldeles utmärkt verktyg i de omdömen som skickas hem till föräldrar inför utvecklingssamtalen och som sedan ingår i den individuella utvecklingsplanen. Det är enkelt att lägga till en rad på slutet av omdömet: Betygsprognos.

Betygsprognosen skulle alltså

  • ingå i den indivduella utvecklingsplanen för varje ämne,
  • ersätta de nuvarande betygen,
  • stärka innebörden i begreppet betyg, som alltså bara skulle ges i slutet av vårterminen i årskurs 9.

Fortsättning följer. I nästa inlägg tänker jag utreda några principer bakom betygsättning.

Att sätta betyg i årskurs åtta

Att sätta betyg i årskurs åtta är ett elände. Vilka mål ska eleverna ha nått för att få betyg? Om jag har fattat det rätt så kan en lärare använda två olika principer för att sätta betyg i årskurs åtta.

Ameh! Den här skulle jag ju inte publicera än. Tryckte på fel knapp. Jamen. Okej då. Den får ligga kvar. Jag ska fila på texten under dagen så kommer den riktiga artikeln i kväll eller i morgon kväll.

Här är inläggen:

Att sätta betyg i årskurs åtta, en alternativ modell

Att sätta betyg i årskurs åtta – Ta fram spåkulan!

Skola, webb och en hel del annat.