Skapande skola

Pengar till kreativ skolverksamhet är aldrig fel. Folk som kommer in och ingjuter liv i skolan är heller aldrig fel. Har skolledare i din kommun inte ansökt till Skapande skola [länk till regeringen] [länk till Kulturrådet] än, så är det på tiden. Rektorerna har hört talas om projektet. Har du inte gjort det så har dokumenten om projektet förmodligen fastnat i en pappershög någonstans på rektorsexpeditionen. 55 miljoner kronor står på spel och ansökan ska in till Kulturrådet senast 1 oktober.

Fortsätt läsa Skapande skola

Svenska skrivregler 2008

En ny version av Svenska skrivregler är på väg ut i handeln rapporterar TT via DN. Bland annat utlovas råd om hur man skriver elektroniska texter. Jag kommer förmodligen att köpa skrivreglerna, men jag är orolig för att råden för elektroniska texter kommer att ta för stort utrymme. Finner jag dessutom tips om hur man skriver sms i boken så blir jag riktigt skeptisk.

Sponsrad länk

Språkrådets Svenska skrivregler 2008 på Bokus.com

Förförståelse – grunden för all pedagogik

Søren Kierkegaard

Søren Kierkegaard har egentligen sagt allt som behöver sägas om pedagogik i den postumt utgivna skriften Synspunktet for min Forfatter-Virksomhed. En ligefrem Meddelelse, Rapport til Historien:

At man, når det i sandhed skal lykkes en at føre et menneske hen til et bestemt sted, først og fremmest må passe på at finde ham der, hvor han er, og begynde der. Dette er hemmeligheden i al hjælpekunst. Enhver, der ikke kan det, han er selv i en indbildning, når han mener at kunne hjælpe en anden. For i sandhed at kunne hjælpe en anden må jeg forstå mere end han – men dog vel først og fremmest forstå det, han forstår. Hvis jeg ikke gør det, så hjælper min mere-forståen ham slet ikke. Vil jeg alligevel gøre min mere-forståen gældende, så er det, fordi jeg er forfængelig eller stolt, så jeg i grunden i stedet for at gavne ham egentligen vil beundres af ham. Men al sand hjælp begynder med en ydmygelse: hjælperen må først ydmyge sig under den, han vil hjælpe og herved forstå, at det at hjælpe ikke er det at herske, men det at tjene, at det at hjælpe ikke er at være den herskesygeste, men den tålmodigste, at det at hjælpe er villighed til indtil videre at finde sig i at have uret, og i ikke at forstå, hvad den anden forstår.

Fortsätt läsa Förförståelse – grunden för all pedagogik

Google Reader

Jag beundrar Googles tjänster på nätet. Tiidagre har jag berättat lite om att jag använder mig av Google Calendar i undervisningen. Men den här gången är det dags att berätta om deras Reader.

Fortsätt läsa Google Reader

När saker inte går som man har tänkt

Jag fick frågan om jag kunde kasta mig in och ta en lektion idag i en klass jag inte känner så bra.

Visst! tänkte jag. Man ställer väl upp!

Med lite tankar om att tala inför grupp i huvudet, några värderingsövningar och en novell under armen kände jag mig väl rustad att möta klassen. Fortsätt läsa När saker inte går som man har tänkt

Instruktioner

Jag hade lite tråkigt och rotade i soptunnan i kopieringsrummet när jag stod och väntade på mina kompendier. Jag hittade då en instruktion, skriven till elever, i 12 punkter Times, en A4-sida lång och ungefär 16 centimeters spaltbredd, utan styckebrytningar. Fortsätt läsa Instruktioner

Dokumentation

Om du inte dokumenterar det du gör under en dag så är du dödens lammunge. Det är omöjligt att komma ihåg alla nyanser i undervisningen om man inte antecknar. Anteckna! Anteckna! Anteckna!

Jag har prövat olika modeller och har idag kommit fram till en blandning mellan high- och lowtech. Jag är en nörd. Jag erkänner. Nästan sedan jag började arbeta som lärare har jag använt mig av olika handhållna Palmdatorer. Men i höst har jag faktiskt införskaffat en klassisk lärarkalender. Palmen var smidig att använda för scheman. Det var bara för mig att lägga upp alla lektioner, med undantag för lediga dagar, i iCal i min Mac, sedan hoppade lektionerna över automagiskt till Palmen.

Men synkningen mellan dator och handdator fungerade inte alltid så bra, det gick långsamt att skriva med stylusen och när batterierna tog slut så kom man inte åt sina data.

Numer använder jag som sagt en traditionell lärarkalender för att skriva upp saker att göra, datum och även som dagbok. Vid sidan av denna skriver jag upp det som har hänt under mina lektioner i ett vanligt A4-block. Jag har här använt dator innan, men det blev så knölig att ha med under lektioner. Dessutom var man ibland orolig för att någon skulle ta den.

Det jag skriver på tavlan fotograferar jag med min mobiltelefon. Har du inte upptäckt att du kan göra det än så gör det! Det är suveränt att ta med bilderna hem skissa av dem i något program på datorn. Jag använder eller har använt MS Word, Illustrator och OmniGraffle. Många av mina goda tankar har gått förlorade före kameratelefonens tid.

För vissa projekt och klasser är Google Calendar ett bra verktyg. Det är lätt att sätta upp kalendrar och sedan dela med sig till eleverna. Google Calendar är nåbart och redigerbart från alla uppkopplade datorer.

För att dokumentera resultat tycker jag att det är enklast att använda MS Excel. Man lär sig summera, räkna ut medel m.m. ganska snabbt. Några av mina kollegor har gjort så kallade IG-maskiner av kalkylark, där man lätt får en bra överblick över resultat och eventuella betyg. Men det finns givetvis många invändningar mot Excel. Det största frågan är väl om man kan mäta kursmål med siffror. 

Jag sneglar hela tiden lite åt det digitala. Jag är sugen på att införskaffa en Asus EEE med Linux. Den tar liten plats och är billig. Jag har också funderat på en iPhone för anteckningar och kalender, men jag tror inte att jag klarar mig utan ett stort fysiskt tangentbord.

Hur mycket tid ska man då lägga ner på sin dokumentation? Min erfarenhet är att det är bättre att anteckna vad man har gjort än att i förväg planera sina lektioner i detalj. Planeringar spricker ofta ändå, men dokumenterar du mycket så kan du få uppslag hur du ska lägga upp din fortsatta undervisning. Dokumentationen fyller vid sidan av rollen som hjälp för minne även en stor reflekterande roll.

En stor fråga som får förbli obesvarad i det här inlägget är: Vad är värt att dokumentera? Det får bli ett senare inlägg.

Vad går att mäta?

Angående de två uppdragen man har som lärare; att se till att eleverna lär sig och att sedan bedöma. Ofta har elever större kunskaper än de själva vet. Då är lärarens uppdrag att medvetandegöra och lyfta fram kunskaperna. Denna del av arbetet är stundtals dominerande. Många ungar från Discoverygenerationen har samlat på sig gedigna kunskaper inom geografi, historia, biologi, kemi m.m.

Man kan också behöva övertyga sig själv om att vissa kunskaper faller inom det mätbara området. Jag tänker exempelvis på elever som inte går på gymnastiklektionerna för att de inte gillar att byta om med andra men känner sig trygg med sitt fotbollslag eller under karateträningen om kvällarna. Kan man tänka sig att mäta kunskaperna utanför skolan?

Skola, webb och en hel del annat.