Alla inlägg av Bjorn

Spaning: Filmen blir åter intressant

Våra sexor hade lovats film i går fredag av deras ordinarie lärare. Den ordinarie läraren ville väl vara snäll mot mig och förenkla hanteringen av eleverna lite. Som inryckande vikarie tyckte jag att film var en tråkig sysselsättning i det fina vädret. Jag föreslog istället att vi skulle gå ut och fotografera i skogen.

Jag hade faktiskt förväntat mig mestadels positiva reaktioner. Men det fick jag inte:

– Men neeeej. Vi vill ju se på film.
– Men ni ser ju så mycket film ändå. Ni sitter ju så mycket vid skärmarna. Kan det inte var skönt att komma ut? Det är ju så fint väder.
– Men det är inte samma sak. Det här är ju en lång film. Annars ser vi ju bara korta klipp.

Något har hänt! Kan det vara så att ungarna inte längre ser spelfilm hemma? De väljer istället att klicka runt på Youtube. Om nu ungarna läser allt mindre och dessutom väljer bort de långa filmerna för kortare klipp; vad händer då med känslan för narrativet, berättelserna? Vad har detta för innebörd för förståelsen av en lång mödosamt berättad historia?

Överdriver jag? Kanske. Men faktum är att jag inte har pratat så mycket film med eleverna senaste året. Förr om åren har det alltid funnits någon blockbuster att penetrera: StarWars, Lord of the Rings, Narnia, Guldkompassen, Harry Potter m.fl. Jag hade hoppats på att Hungerspelen skulle väcka lite liv i filmdiskussionerna, men den gled ganska obemärkt förbi.

Min spaning är alltså lite tveeggad. Å ena sidan överger eleverna filmer för webbklipp och å andra sidan uppskattas filmer mer i skolan igen. Men slutsatsen måste i alla fall bli vara att skolan är en viktigt institution för att hålla filmintresset levande. Fortsätt att visa kvalitetsfilm i skolan. Utmana eleverna med genrer de inte är vana vid! Undvik att välja filmer demokratiskt. Tänk förmågor, centrala innehåll och kunskapskrav. Men döda inte intresset med för skolig film.

Intryck från Christian Lundahl

Jag lyssnade på bedömningsforskaren Christian Lundahl i dag. Några reflektioner:

Dylan Williams fem nyckelkategorier:

  1. Klargöra och skapa delaktighet i intentionerna med undervisningen och vad som krävs för att lyckas i sitt lärande.
  2. Få till stånd ett lärande klassrum: diskussioner, frågor, aktiviteter och uppgifter som utvecklar och visar elevers lärande.
  3. Ge feedback som för lärande framåt.
  4. Aktiviera eleverna som ägare av sitt eget lärande. Arbeta med metakognition.
  5. Aktivera elevera som undervisningsresurser för varandra.

Christian talade också om missuppfattningen att goda studieresultat endera har med tur eller talang att göra. I första hand handlar goda studieresultat om hårt arbete. Detta ligger i linje med det jag tidigare tagit upp Är intelligens intelligens eller är intelligens motivation?

Pre-flight

Han visade också utdrag ur Jenny Forsbergs ”Tydliga texter”. I hennes bok finns en checklista för alla texter:

  • Har du gjort klart för dig vem du skriver texten för och varför?
  • Skriver du det viktigaste först?
  • Innehåller din text bara den information som läsaren behöver?
  • Har du formulerat rubrikerna som påståenden, uppmaningar eller frågor?
  • Använder du nyckelord och verb i rubriker?
  • Använder du samma ord varje gång du nämnde en företeelse?
  • Har du skrivit ut alla förkortningar?
  • Använder du många engelska ord?
  • Har du slagit upp alla ord som du är osäker på?
  • Har du gjort en stavningskontroll?
  • Har du korrekturläst med papper och penna?
  • Har du låtit någon annan läsa din text?

WordPress Twenty Eleven

Jag använder just nu WordPresstemat Twenty Eleven. Twenty Eleven ramlade ner i WordPressinstallationen för några veckor sedan. Nyfiket ersatte jag Twenty Ten och började pilla. Det verkar som en trend att vi varje år får ett nytt tema att leka med från utvecklarna. De två eller tre (om vi räknar med Kubrick som kom i version 1.5) ger oss alltfler intställningsmöjligheter i själva temat.

Denna gånng fick vi bland annat möjligheterna att stänga av och att flytta på sidomenyn. Möjligheter kom också att visa eller dölja bilder och rubriker på bloggen.

Sidan anpassar sig också efter bredden på läsafönstret. Den gör detta så bra så att jag överväger om jag ska avinstallera pluginen för mobila enheter.

Det följer också med ett tema i temat. Det går att välja mellan en ljus och en mörk variant av temat.

Kommer det att fortsätta på detta vis så kommer inställningsmöjligherna om några år vara så många så att det blir onödigt att installera alternativa teman.

Det är lite irriterande att bannern har annorlunda än i Twenty Ten. Nu måste jag göra om de bilder jag skapat för Twenty Ten.

Är intelligens intelligens eller är intelligens motivation?

På dn.se skriver man i dag att intelligenstester kanske inte mäter intelligens utan att de i själva verket mäter graden av motivation hos en människa. Man skriver också att de som lyckas på intelligenstesten gör bättre från sig i livet.

Hårt arbete, hård fokusering på uppgiften, samt förmågan att inte ge upp utan en extra ansträngning, är det som ger höga IQ-poäng. Ännu bättre går det om en belöning väntar efter arbetet, om man kan tjäna pengar på sina poäng.

DN har fått nyheten i den vetenskapliga tidskriften Proceedings of the National Academy of Sciences

Vad kan vi lära av detta inom skolan?

  1. En människas intelligens är relativt konstant och ändras inte så lätt.
  2. En människas motivation är i högsta grad föränderlig och går bland annat att påverka genom använding av belöningar.

Vi kanske inte ska vara så snabba att döma ut elever som inte lyckas. Vi måste bara hitta rätt belöningsformer. Det gäller alltså inte att fylla kärl i skolan. Vi måste tända eldar. Inga nyheter precis.

Vi måste också fundera över hur vi använder oss av belöningssystem i skolan.

Och för det tredje: Hur mäter vi elevernas kunskaper? Gör vi samma fel inom skolan? Tror vi att vi mäter kunskaper när vi i själva verket mäter motivation? Eller det kanske inte spelar någon roll?

CMS, Wiki, Blogg och Forum

En liten text jag skrev till några kollegor för att få med dem i nätlingot:

CMS (content management system) webbprogrmvara som kan lagra och publicera alla typer av innehåll. En CMS är också väldigt utbyggbar. Den kan helt enkelt göra allt.

Wiki (från hawaiiska wiki som betyder snabb) är webbprogramvara för uppslagsverk där användarna tillsammans utvecklar innehållet via en webbsida.

Blogg (avkortning av webblogg; av engelskans blog, kortform av weblog från de engelska orden ’web’ och ’log’) En blogg är en webbjournal eller webbdagbok som innehåller texter som är organiserade kronologiskt och som kan kommenteras av läsarna.

Forum är webbplatser ämnade för diskussioner, samtal och erfarenhetsutbyte. Diskussionerna är organiserad e i så kallade trådar.

Är Jonas Thente köpt?

När Jonas Thente skriver så lyssnar jag. När Thente nu är lyrisk om Mats Strandbergs och Sara Bergmark Elfgrens Cirkeln så blir jag nyfiken. Det luktar Ajvide här. Det luktar samtidsskildring. Det luktar klassuppsättning. Det luktar tillfälle för fina skriv- och analystillfällen.

Thente låter nästan lite för lyrisk när han recenserar boken. Han är väl inte köpt?

Sara Bergmark Elfgren om boken

Mats och jag brukar annars beskriva boken som ”Buffy i Sverige utan vampyrer”. Eller Låt den rätte komma in möter  Fucking Åmål möter Twilight möter  My So Called Life möter Twin Peaks (fortfarande utan vampyrer).

Mer om boken på SvD

Cirkeln på bokus.com

Cirkeln på adlibris.se

Det kalla kriget och De andras liv

Årskurs 9 har nu avslutat andra världskriget och gått vidare mot efterkrigstid. Vi fastnade för DDR och kommunismen. Jag föreslog då att vi skulle se filmen De andras livDas Leben der Anderen. av regissören Florian Henckel von Donnersmarck. Här följer elevernas instruktion:

Stasis emblem
Stasis emblem



Du ska nu se den tyska filmen De andras liv. Filmen utspelar sig efter andra världskriget i Östtyskland. Jag vill visa den för er för att du ska få en inblick i hur det är att leva i ett totalitärt samhälle. Jag vill också att du ska bli medveten om att diktaturen inte ligger långt bort, vare sig i tid eller rum.

Konsten under kommunismen

År 1934 bestämde Sovjetunionen att alla Sovjetkonstnärer skulle följa vissa regler. Reglerna kom att kallas Socialistisk realism. Syftet var att stärka folkets kärlek till arbetarna som skulle bygga den kommunistiska staten. Konstnärerna skulle skapa konst som utgick från kommunistpartiets bestämmelser.

Politikerna ville att konstnärerna skull försköna arbetet och arbetaren. Josef Stalin menade att författarna skulle bli själens ingenjörer. Konsten skulle skapa den nya sovjetmänniskan. Konsten tilläts bara om den utgick från realistiska och naturalistiska (konst, litteratur) traditioner.

Den socialistiska realismens dogm spreds i alla Warsawapaktsländer. Alla konstnärer förväntades att följa den. De konstnärer som inte jobbade för socialismen riskerade att förlora sina jobb eller fängslas. Det var strängt förbjudet att göra något konstnärligt som kritiserade det kommunistiska systemet.

Att ta reda på innan du ser filmen

Östtysklands flagga
Östtysklands flagga var en variant av den traditionella tyska flaggan med ett emblem som symboliserade arbetare, akademiker och bönder.
  • När och hur bildades Östtyskland?
  • Vad var Stasi?
  • Vilken uppgift fyllde Stasi?
  • Hur kan en förtryckande stat behålla kontrollen över sina medborgare?
  • Vad är censur?

Att fundera på under filmens gång

  • Men vem är egentligen filmens goda människa?
  • Hur var det att vara konstnär i Östtyskland?
  • Vilken roll spelar konsten i ett samhälle?
  • Vad menas med uttrycket "Konstnären är själens ingenjör"?
  • Vilken förändring genomgår Kapten Gerd Wiesler i filmen?
  • Varför tror du att han genomgår den förändringen?

Spoiler alert:
Filmhandledning till filmen De andras liv

Dikt-kit att ta med sig i livet

Jag gjorde ett litet subjektivt dikt-kit till mina nior. Några dikter att ta med sin i livet:

Gustaf Fröding

En Ghasel
Ett gammalt bergtroll
Anita (ur brev till Maggan) Sven Ingvars tonsättning
Säv, säv susa Jussi Björling sjunger dikten

Edith Södergran

Dagen svalnar Nicolai Dungers tonsättning
Landet som icke är Nicolai Dungers tonsättning

Gunnar Ekelöf

sonatform denaturerad prosa
blommorna sover  i fönstret
Perpetuum mobile

Werner Aspenström

Den ni väntar passerar inte förstäderna
Mätarlarven

Nils Ferlin

Du har tappat ditt ord
I folkviseton Rolf Wikström sjunger I folkvieston

Karin Boye

I rörelse
Ja visst gör det ont
Det öde landet (Världens svåraste dikt. Jag överdriver inte. Läs den inte! Jag har varnat dig!)

Ulf Lundell

Öppna landskap Ulf Lundell sjunger låten själv

Evert Taube

Så skimrande var aldrig havet Freddie Wadling tolkar låten
Nocturne Ingvar Wixell sjunger låten

Sonja Åkesson

Sommarräkning

Några böcker i urval:


Kategorier och inläggsetiketter i WordPress

Kategorier och inläggsetiketter
Kategorier och inläggsetiketter

Hur ska man egentligen förhålla sig till kategorier och inläggsetiketter i WordPress?

Jag sammanfattar och översätter här lite fritt det som står på WordPress supportforum. Kategorier är till för att gruppera inlägg i vid bemärkelse. Med hjälp av inläggsetiketterna beskriver du ditt inlägg mer i detalj.

Du bör vara ganska återhållsam med dina kategorier, inläggsetiketter kan du gödsla med så mycket du vill.

Låt säga att du ska skriva ett inlägg om hur man bakar kladdkaka med valnötter i. Då vill du förmodligen använda kategorier som Desserter och Bakning. Inläggsetiketterna blir då förslagsvis Choklad, Kladdkaka och Valnötter.

Inläggsetiketter och kategorier är helt frivilligt att använda. Men de hjälper dem som använder sökfunktionen på bloggen. Dessutom hjälper de dig att få upp ditt inlägg i sökmotorernas sökresultat, exempelvis Google. Etiketter och kategorier är en viktig del av ditt SEO-arbete.

Kategorierna går att organisera hierarkiskt. Det betyder att du kan ange föräldrar för dina kategorier. Kategorierna Desserter och Förrätter kan förslagsvis hamna under föräldern Matlagning. Om du gör på detta vis så får ditt inlägg automatiskt kategorin Matlagning om du anger kategorin Desserter.

Ditt första WordPressinlägg

Jag håller på att skriva några små instruktioner i diverse frågor för mina kollegor. Detta är det första inlägget i en serie om WordPress. Jag återpostar inlägget här, något redigerat.

Det talas mycket om bloggar på skolan. Vad är då en blogg? Ordet blogg kommer från engelskans web log; en loggbok eller en dagbok på nätet alltså. Liksom dagboken så publiceras artiklarna kronologiskt. Men till skillnad från dagboken så är bloggens artiklar inte hemliga. Det är till och och med på det viset att blogginläggen ska gå att kommentera.

WordPress

Detta inlägg skrivs med hjälp av ett verktyg som heter WordPress. Jag har nog fog för att påstå att att wordpress är det mest använda bloggverktyget. WordPress är späckat med funktioner, men det är ändå ganska lätt att lära sig. Och skulle du sakna någon funktion så finns det ett stort tilläggsbiliotek på nätet där det går att hämta nya funktioner.

Så hur kommer du nu igång med WordPress? Till att börja med måste du ha ett bloggkonto. Det går att skaffa sig ett konto på exempelvis wordpress.com. På WordPress.com får du en egen blogg där du själv styr och ställer.

Din första text

Vi antar att du skapat ditt konto.

Vi antar också att du lyckats logga in och att du ska skriva din första text. Du måste då välja mellan om du vill skriva ett traditionellt blogginägg eller om du vill göra en statisk sida som hamnar uppe i menyn på bloggen.

Vi kollar lite på hur bloggen är uppbyggd:

Bloggens struktur
Bloggens struktur
Wordpressmeny
Wordpressmeny

Här till vänster ser du den meny du hittar när du loggat in för att skriva din text.

Blogginlägg (Inlägg) passar bäst när du vill skriva en informerande text som fort blir inaktuell, det kan handla om att påminna inför prov, informera om något som har hänt  m.m.

En statisk sida (Sidor) passar bäst om du vill skriva en text som inte påverkas av tiden. Det kan till exempel handla om Tema-planeringar, instruktioner som kan återanvändas, faktatexter m.m.

Du ser att det finns många andra menyalternativ än Sidor och Inlägg. Men du behöver inte bry dig om dem än. Och det kan också vara så att administratören för bloggen har tagit bort många av menyalternativen åt dig så att du bara ser det du verkligen behöver se.

Vi antar att du nu ska skriva ett kort meddelande om att nästa veckas prov i no är uppskjutet.

När du klickat på Inlägg så kommer du till en sida som ser ut så här:

Inläggsredigerare
Inläggsredigerare

Ange rubrik – Inga konstigheter. Ange helt enkelt rubriken för ditt inlägg.

Textfältet – Här skriver du din text. Experimentera gärna med knapparna i verktygsfältet.

Publicera –  Här anger du hur om du vill publicera direkt eller om du vill jobba vidare med ett utkast. De andra alternativen behöver du inte bry dig om nu.

Format –  Detta är överkurs för tillfället. Men med Format kan du styra över hur ditt inlägg kommer att se ut när det publiceras.

Kategorier – Skapa gärna några få kategorier som du använder för dina inlägg. Kategorierna kan exempelvis vara vilken typ av information som presenteras i texten.

Inläggsetiketter – Här fyller du i nyckelord för din artikel.

Kategorier och Inläggsetiketter kan vara knepiga att få till. Lägg inte för mycket möda på detta i mödan. Men när du väl har skrivit några inlägg kan det vara värt att gå tillbaka och strukturera upp Kategorier och Inlägg.

När du är nöjd med din text så trycker du på Publicera.